överbefälhavare substantiv, supreme commander, commander-in-chief
Uttal: [²'ö:verbefä:lha:vare]
Böjningar: överbefälhavaren, överbefälhavare, överbefälhavarna
Definition: chef för ett lands krigsmakt

commander-in-chief substantiv, överbefälhavare, högsta befälhavare
Böjningar: commanders-in-chief [plural]