överklass substantiv (särskilt om äldre förhållanden), 
upper class [used especially of social conditions in former times]Uttal: [²'ö:verklas:]
Böjningar: överklassen, överklasser
Synonymer: adel, borgare
Definition: den ekonomiskt och socialt bäst ställda gruppen i samhället (financially and socially the most and privileged social)