anstöt substantiv,
offence
Uttal: [²'an:stö:t]
Böjningar: anstöten
Definition: förargelse
Exempel: väcka anstöt (give offence),
ta anstöt av (take exception to)
offence substantiv,
anstöt, förargelse, harm, förolämpning
Exempel: give offence (väcka anstöt)