bångstyrig adjektiv, unruly, disorderly
Uttal: [²b'ång:sty:rig]
Böjningar: bångstyrigt, bångstyriga
Synonymer: besvärlig, bråkig, envis, hårdnackad, motsträvig, omedgörlig, oregerlig, trotsig, vild
Definition: bråkig, besvärlig

refractory adjektiv (formellt), bångstyrig, trotsig, motspänstig, trilsk, oregerlig

unruly adjektiv, ostyrig, oregerlig, bångstyrig, motspänstig, bråkig, upprorisk