böjning substantiv, bow, curve, bending, bend
Uttal: [²b'öj:ning]
Böjningar: böjningen, böjningar
Synonymer: inflexion
Definition: krökning, rundning

böjning substantiv, inflection
Uttal: [²b'öj:ning]
Böjningar: böjningen, böjningar
Definition: de olika former som ett ord eller en ordklass kan uppträda i (the set of forms in which a word or form class can appear)
Sammansättningar: böjnings|mönster (paradigm)

bend substantiv, krök, böjning, krok, bukt, kurva
Idiom: go round the bend ((vardagligt) bli tokig)

bow substantiv, båge, böjning, krökning

conjugation substantiv, konjugation [grammatik], böjningsklass, böjning

crook substantiv, krökning, böjning

curvature substantiv, krokighet, böjning

declension substantiv, deklination [grammatik], böjning
Förklaring: a class of nouns or adjectives having the same type of inflectional forms; inflection (substantivs och adjektivs böjningsgrupp)

inclination substantiv, lutning, sluttning, böjning, stigning

inflection substantiv, böjning [grammatik]

inflexion substantiv, böjning [grammatik]

leaning substantiv, böjning

sweep substantiv, krökning, kurva, krök, böjning
Grammatikkommentar: vanligen i singular