beteende substantiv, behaviour, (behavior [US])
Uttal: [bet'e:ende]
Böjningar: beteendet, beteenden, beteendena
Synonymer: uppförande, uppträdande
Definition: uppförande
Sammansättningar: beteende|mönster (pattern of behaviour)

behavior substantiv, beteende [amerikansk engelska, i brittisk engelska behaviour; psykologi]

behavior substantiv, beteende [amerikansk engelska, i brittisk engelska behaviour], uppförande, skick, hållning, uppträdande
Idiom: be on one's best behavior (visa sig från sin bästa sida, uppföra sig så väl som man kan)

behaviour substantiv, beteende [brittisk engelska, i amerikansk engelska behavior; psykologi]

behaviour substantiv, beteende [brittisk engelska, i amerikansk engelska behavior], uppförande, skick, hållning, uppträdande
Idiom: be on one's best behaviour (visa sig från sin bästa sida, uppföra sig så väl som man kan)

behaviour substantiv, uppförande, beteende, uppträdande
Exempel: be on one's best behaviour (uppföra sig så väl som möjligt)

manner substantiv, uppträdande, sätt att uppträda, beteende, hållning

way substantiv, beteende, uppförande, uppträdande, leverne, vana, egenhet
Idiom: be one's way ((informellt) vara någons sätt/maner),
      be set in one's ways (vara fast rotad i sina vanor),
      change one's ways (ändra sitt liv, ändra sitt leverne),
      mend one's ways (ändra sitt sätt, bättra sig),
      pick up bad ways (lägga sig till med dåliga vanor)