charm substantiv, charm
Uttal: [sjar:m]
Böjningar: charmen
Definition: förmåga att bli omtyckt, attraktiv förmåga (likeability, attractiveness)
Exempel: han kopplade på hela sin charm (he really turned on the charm)
Avledningar: charmör (charmer),
      charmig (charming)
Sammansättningar: charm|troll (charmer, bundle of charm),
      charm|kurs (charm school),
      charm|full (charming, very attractive)

charmig adjektiv, charming
Uttal: [²sj'ar:mig]
Böjningar: charmigt, charmiga
Definition: som har charm (possessing charm)

charming adjektiv, charmig, tjusig, förtjusande, oemotståndlig, bedårande
Förklaring: possessing charm (som har charm)

personable adjektiv, charmig, attraktiv
Exempel: she is a very personable lady (det är en mycket charmig dam)