döv adjektiv (även bildligt), deaf [also used figuratively]
Uttal: [dö:v]
Böjningar: dövt, döva
Definition: som inte hör, hörselskadad
Exempel: döva barn (deaf children)
Idiom: tala för döva öron ("tala utan att någon lyssnar") (speak to deaf ears, say words that fall on deaf ears ("be ignored"))
Avledningar: dövhet (deafness)
Sammansättningar: stendöv (stone-deaf, deaf as a post),
      döv|tolk (interpreter for persons with impaired hearing)

deaf adjektiv, döv
Förklaring: Lacking the ability to hear.

deaf adjektiv, döv, hörselskadad
Förklaring: som inte hör
Idiom: fall on deaf ears (tala för döva öron),
      deaf and dumb (dövstum),
      deaf as a post (stendöv),
      turn a deaf ear to something (slå dövörat till för något)