departement substantiv, ministry, (department [US])
Uttal: [depar_tem'en:t]
Böjningar: departementet, departement, departementen
Synonymer: avdelning, ministerium
Definition: enhet inom regeringens centrala kansliorganisation med tjänstemän som sysslar med ett visst ämnesområde (A division of the central government administration. The ministry staff is employed to take charge of specific fields of government)
Förklaring: Varje departement leds av ett statsråd som sitter i regeringen. ("Each ministry is headed by a minister who is also a member of the Government.")
Sammansättningar: departements|råd (Assistant Undersecretary),
      departements|chef (Minister; Secretary),
      Utbildningsdepartementet (Department of Education)

board substantiv, styrelse, råd, nämnd, departement, direktion

department substantiv, departement, regeringsdepartement, ministerium, avdelning [i Storbritannien även; inom departement]

ministry substantiv, departement, ministerium
Förklaring: a division of the central government administration. The ministry staff is employed to take charge of specific fields of government (enhet inom regeringens centrala kansliorganisation med tjänstemän som sysslar med ett visst ämnesområde)

ministry substantiv, departement
Variantform: department
Förklaring: Official government administrative unit.

office substantiv, departement, ämbetsverk

Office substantiv, departement, kansli
Förklaring: department of the central or municipal government administration, and at courts, which receives and registers documents, sees to everyday administration, etc. (avdelning inom statlig och kommunal förvaltning samt vid domstolar som tar emot och registrerar handlingar och handhar administration med mera)