disharmoni substantiv, discord, disharmony
Uttal: [disharmon'i:]
Böjningar: disharmonien
Definition: brist på samklang; brist på enighet; oro (absence of concord; disunison; uneasiness)
Avledningar: disharmonisk (disharmonious, discordant)
Relaterade ord: harmoni (antonym) (harmony)

discord substantiv (musikaliskt), dissonans, disharmoni, missljud

discord substantiv, brist på samklang, brist på enighet, brist på överensstämmelse, disharmoni
Förklaring: absence of concord; disunison; uneasiness

disharmony substantiv, disharmoni
Förklaring: absence of concord; disunison; uneasiness (brist på samklang; brist på enighet)