föreläggande substantiv, injunction, order
Uttal: [²f'ö:releg:ande]
Böjningar: föreläggandet, förelägganden, föreläggandena
Definition: order från en myndighet el. dyl.
Sammansättningar: betalningsföreläggande (order to pay)

injunction substantiv, föreläggande [juridik], domstolsföreläggande [juridik]

injunction substantiv, föreläggande, åläggande, befallning, tillsägelse
Förklaring: formal order to pay (a sum owing) within a specified short period (formell uppmaning att betala (viss fordran) inom kort tid)