förmå verb, be able to (capable of)
Grammatikkommentar: A & x; A & + INF
Uttal: [förm'å:r]
Böjningar: förmådde, förmått, förmå, förmår
Synonymer: bringa, klara, klara av
Definition: vara i stånd att
Exempel: allt vad man förmår (for all one's worth, to the greatest of one's ability)

förmå verb, persuade
Grammatikkommentar: A & B att + INF
Uttal: [förm'å:r]
Böjningar: förmådde, förmått, förmå, förmår
Synonymer: lyckas, övertala
Definition: övertala
Exempel: de kunde inte förmå honom att ställa upp (they failed to persuade him to volunteer)

bring verb, frambringa, framkalla, medföra, förorsaka, orsaka, förmå, bringa, få
Grammatikkommentar: transitivt
Böjningar: brought,
      brought

cause verb, orsaka, förorsaka, åstadkomma, föranleda, framkalla, vålla, förmå, göra så att, låta
Grammatikkommentar: transitivt

determine verb, få att bestämma sig, förmå
Grammatikkommentar: transitivt

drive verb, driva på, mana på, förmå, tvinga till
Böjningar: drove, driven

engage verb, förmå, övertala
Grammatikkommentar: transitivt

impel verb, driva, tvinga, förmå
Grammatikkommentar: transitivt

induce verb, förmå, få
Grammatikkommentar: transitivt

move verb, påverka, driva, förmå, föranleda, få
Grammatikkommentar: transitivt

prompt verb, driva, förmå
Grammatikkommentar: transitivt

provoke verb, reta, förarga, provocera, förmå, sporra, driva
Grammatikkommentar: transitivt

will verb, förmå, få, få genom en viljeansträngning
Grammatikkommentar: transitivt