förmåga substantiv, power, ability, capacity
Uttal: [förm'å:ga]
Böjningar: förmågan
Synonymer: duglighet, fallenhet, kapacitet, kompetens, potential, resurs
Definition: kapacitet (att göra något)
Exempel: vår förmåga att förstå andra (our ability to understand others)

ability substantiv, förmåga, skicklighet, duglighet
Idiom: to the best of one's ability (efter bästa förmåga)

ability substantiv (utbildning), förmåga
Variantform: capacity,
      capability
Förklaring: Capacity The power to do something. Capability The quality of being capable

capacity substantiv, förmåga, duglighet

capacity substantiv, förmåga, möjlighet, kraft, prestationsförmåga, effekt, effektivitet

faculty substantiv, förmåga
Idiom: be in possession of all one's faculties (vara vid sina sinnens fulla bruk)

genius substantiv, fallenhet, förmåga
Exempel: my sister has a genius for putting her foot in it (min syster har en förmåga att trampa i klaveret)

might substantiv (litterärt), kraft, förmåga, makt
Idiom: With all his might. (Av alla krafter.)

power substantiv, förmåga, begåvning, talang
Exempel: powers of persuasion (övertalningsförmåga),
      powers of resistance (motståndskraft)

use substantiv, förmåga att använda, förmåga, rätt att använda, bruka

virtue substantiv (formellt), kraft, effekt, verkan, förmåga

whence , radhus, varifrån, skylla, förmåga, rumpa, kommit