förorsaka verb, cause
Grammatikkommentar: x & y/att + SATS
Uttal: [²f'ö:ror_sa:kar]
Böjningar: förorsakade, förorsakat, förorsaka, förorsakar
Synonymer: bringa, framkalla, orsaka, ställa till, vålla, åsamka
Definition: vara orsak till, vålla, framkalla
Exempel: meddelandet förorsakade panik (the message caused panic)

beget verb, ge upphov till, frambringa, förorsaka
Grammatikkommentar: transitivt
Böjningar: begot,
      begat [bibliskt],
      begotten
Idiom: hunger begets crime (hunger ger upphov till brott)

bring about verb, få till stånd, förorsaka, framkalla
Grammatikkommentar: transitivt
Förklaring: cause, make, produce

bring verb, frambringa, framkalla, medföra, förorsaka, orsaka, förmå, bringa, få
Grammatikkommentar: transitivt
Böjningar: brought,
      brought

cause verb, orsaka, förorsaka, åstadkomma, föranleda, framkalla, vålla, förmå, göra så att, låta
Grammatikkommentar: transitivt