hål substantiv, hole
Uttal: [hå:l]
Se film
Böjningar: hålet, hål, hålen
Synonymer: gap, glugg, grop, kavitet, tomrum, öppning
Definition: öppning genom el. ner i ett föremål (an opening through or in an object)
Exempel: ha hål i tänderna (have cavities in one's teeth),
      göra hål i marken (dig holes in the ground)
Sammansättningar: knapphål (buttonhole),
      kulhål (bullet hole),
      hål|timme (free period),
      nyckelhål (keyhole),
      borrhål (bore hole)

breach substantiv, bräsch, hål, lucka
Idiom: step into the breach ((bildligt) rycka in och hjälpa till, (omedelbart) hjälpa till)

dent substantiv, hål [bildligt]

gap substantiv, hål, gap, öppning,, lucka, även bildligt
Förklaring: An empty space between two things or a hole in something.
Exempel: There was a gap in the fence where children could go through. (Det var ett hål i staketet där barn kunde gå igenom.),
      There are wide gaps in his education. (Det är stora luckor i hans utbildning.)

hole substantiv, hål [golfterm; brittisk engelska, i amerikansk engelska cup]
Förklaring: det hål i marken i vilket golfbollen ska skjutas

hole substantiv, hål
Exempel: there's a hole in the suitcase (det är hål i resväskan)
Idiom: make a hole in ((informellt) göra ett stort hål i (om till exempel kassa)),
      pick holes in (leta efter fel i, kritisera)

hole substantiv, hål, håla [även bildligt], lya, bo, kula [för djur]

opening substantiv, öppning, det som är öppet, hål, lucka
Exempel: there's an opening in the wall (det är ett hål i väggen)

pocket substantiv, hål [biljard]

stop substantiv (musikaliskt), grepp, tvärband, klaff, hål, ventil, register, stämma, register [bildligt], ton, stil

well substantiv, hål, hålighet, fördjupning