kägla substantiv, pin, skittle
Uttal: [²tj'ä:gla]
Böjningar: käglan, käglor
Definition: koniskt trästycke som ska slås omkull (med ett klot) i vissa spel, t ex. bowling
Sammansättningar: kägel|spel (skittles, ninepins)

cone substantiv, kon, kägla

pin substantiv, kägla [inom sport]

skittle substantiv, kägla
Förklaring: koniskt trästycke som ska slås omkull (med ett klot) i vissa spel

unborn , ofödd, kägla