kärande substantiv, plaintiff
Uttal: [²tj'ä:rande]
Böjningar: käranden, kärande, kärandena
Definition: person som i en rättegång framställer krav mot en annan

plaintiff substantiv, kärande [inom juridik], kärande i civilmål [inom juridik], målsägare, målsägande

prosecutor substantiv, åklagare [juridik], kärande

Plaintiffs , varför, kärande