kam substantiv (utvidgat om liknande föremål), comb [used broadly to refer to similar objects]
Uttal: [kam:]
Böjningar: kammen, kammar
Definition: redskap att ordna håret med
Idiom: skära alla över en kam ("bedöma alla lika") (judge everyone alike)
Sammansättningar: hårkam (comb),
      tuppkam (comb [of a cockerel])

kam substantiv, crest, ridge
Uttal: [kam:]
Böjningar: kammen, kammar
Definition: smalt och långsträckt krön, rygg, ås
Sammansättningar: vågkam (crest of a wave),
      bergskam (mountain crest)

comb substantiv, kam
Förklaring: redskap att ordna håret med
Exempel: your hair needs a good comb (du behöver verkligen kamma dig)
Idiom: cut a person's comb (förödmjuka någon)

crest substantiv, kam, tuppkam, tofs, tofs på djurs huvud

edge substantiv, rygg, kam, krön, ås

ridge substantiv, kam, rygg, upphöjd rand, smalt och långsträckt krön