klientel substantiv (ofta nedsättande), clientele [often pejorative]
Uttal: [klient'e:l]
Böjningar: klientelet, klientel, klientelen
Definition: grupp klienter, kundkrets

clientele substantiv, klientel, grupp klienter, kundkrets

connection substantiv, kundkrets, krets, klientel, praktik
Variantform: även connexion [brittisk engelska]