opposition substantiv (särskilt om politisk grupp som inte är i regeringsställning), opposition [particulary of a political group not in government office]
Uttal: [åposisj'o:n]
Böjningar: oppositionen, oppositioner
Synonymer: motsats, motstånd, motsättning
Definition: starkt motstånd på grund av avvikande mening
Exempel: politiker inom oppositionen (opposition politicians),
      stå i opposition mot den officiella kyrkan (be in opposition to the official church)
Sammansättningar: oppositions|ledare (leader of the opposition),
      oppositions|parti (opposition party)

opposition substantiv, opposition [politiskt]
Grammatikkommentar: alltid med bestämd artikel,
      kan följas av verb i både singular och plural
Exempel: the opposition is/are voting against this bill (oppositionen tänker rösta emot den här propositionen)

opposition substantiv, opposition, motstånd

opposition substantiv, opposition, starkt motstånd på grund av avvikande mening
Exempel: all my ideas were met with opposition (alla mina idéer möttes av motstånd)