poäng substantiv (även om den kunskap som kan inhämtas vid högskolan på en vecka),
point [also of the point awarded for one week' s study under the Swedish university grading system]
Uttal: [po'eng:]
Böjningar: poängen, poäng, poängen
Definition: värdeenhet i spel och tävling
Exempel: hon vann med 94 poäng mot 92 (she won by 94 points to 92),
vinna på poäng (win on points)
Sammansättningar: 20-poängskurs (a 20-point course),
poäng|plats (place on points),
betygspoäng (grades, marks)
poäng substantiv,
punch line, point
Uttal: [po'eng:]
Böjningar: poängen, poänger
Synonymer: mening
Definition: (avslutande) komisk höjdpunkt i en historia (the comical climax of a story)
Exempel: historien saknade poäng (there was no point to the story)
Sammansättningar: poäng|lös (pointless)
credit substantiv,
poäng, universitetspoäng, kurspoäng
credit substantiv (utbildning),
poäng
Förklaring: Especially in the US, a completed unit of a student's work
credits substantiv,
poäng
Variantform: credit hours
Förklaring: The 'value' of a particular course.
Exempel: A five-credit course. (En fempoängskurs.)
mark substantiv,
betyg, poäng
point substantiv,
poäng
Förklaring: Unit used to record scores at a game.
Exempel: The red team won by ten points. (Det röda laget vann med tio poäng.)
run substantiv,
run [sportterm, i cricket och dylikt], poäng
points ,
poäng