sporre substantiv (bildligt " stimulans, drivfjäder"), spur [figuratively " stimulation, driving force, motivation"]
Uttal: [²sp'år:e]
Böjningar: sporren, sporrar
Synonymer: drivkraft, uppmuntran, utmaning
Definition: vass spets på en ridstövel som används av ryttare för att driva på häst
Exempel: framgången blev en sporre i hennes fortsatta kamp (her success was a spur in her continued struggle)

skid substantiv, skida, sporre [flygtekniskt]

spur substantiv, sporre [bildligt], stimulans, eggelse, incitament
Idiom: do something in the spur of the moment (göra något (handla) efter stundens ingivelse)

spur substantiv, sporre [zoologi]

spur substantiv, sporre