störa verb (på ett irriterande sätt),
interrupt [in an irritating way]
Grammatikkommentar: A/x & B/y
Uttal: [stö:r]
Böjningar: störde, stört, stör, störa, stör
Synonymer: besvära, distrahera, irritera
Definition: avbryta verksamhet
Exempel: stör mig inte! (don't interrupt (disturb) me!),
störande inslag (rowdy (boisterous, troublesome) elements)
Avledningar: störning (disturbance, interruption)
störning substantiv (särskilt om sjukdom),
disturbance, disorder
Uttal: [²st'ö:r_ning]
Böjningar: störningen, störningar
Definition: avvikelse från det normala
Exempel: mental störning (mental disorder)
störning substantiv,
interference
Uttal: [²st'ö:r_ning]
Böjningar: störningen, störningar
Synonymer: distraktion
Definition: brus i radio (radio interference)
Sammansättningar: störningsskydd (noise suppressor)
disorder substantiv,
rubbning [medicin], störning
disturbance substantiv,
brus [på TV eller radio], störning
Förklaring: radio and television disturbance
disturbance substantiv,
oro, störning, upprört tillstånd
interference substantiv,
störning [radio eller TV]
jam substantiv,
stopp, stopp i exempelvis maskin, låsning, störning, störning i radio
upset substantiv,
rubbning, störning