utbrott substantiv,
outbreak
Uttal: [²'u:tbråt:]
Böjningar: utbrottet, utbrott, utbrotten
Definition: något som sker plötsligt och våldsamt
Sammansättningar: raseriutbrott (fit of rage),
vulkanutbrott (volcanic eruption),
krigsutbrott (outbreak of war)
access substantiv,
anfall, utbrott [litterärt eller gammaldags]
attack substantiv (i sportsammanhang),
anfall, angrepp, attack, utbrott [av sjukdom]
Förklaring: plötslig fientlig åtgärd, angrepp
Exempel: a vicious attack on the government (ett skarpt angrepp på regeringen),
have an attack (få ett anfall)
belch substantiv,
utspyende, utbrott [av vulkan och dylikt], dån
burst substantiv,
salva, anfall, utbrott, ström
eruption substantiv,
utbrott [bildligt]
eruption substantiv,
utbrott [om vulkan]
explosion substantiv,
utbrott [bildligt], anfall
flash substantiv,
utbrott, anfall, ryck
gale substantiv,
utbrott
gust substantiv,
anfall [bildligt], utbrott, våg, storm
outbreak substantiv,
utbrott
outburst substantiv,
utbrott, attack
turn substantiv,
attack, anfall [av sjukdom och dylikt], utbrott [av vrede]
breakout ,
utbrott