utmätning substantiv, seizure, distraint
Uttal: [²'u:tmä:tning]
Böjningar: utmätningen, utmätningar
Definition: tvångshämtning (genom kronofogden) av en persons egendom för att få ut pengar till att betala dennes obetalda skulder (collection (by the enforcement service) of a person's property to realize money to pay off the person's outstanding debts)
Förklaring: Egendomen säljs sedan på offentlig auktion. ("The goods are then sold at public auction.")

distraint substantiv, utmätning, kvarstad
Förklaring: collection (by the enforcement service) of a person's property to realize money to pay off the person's outstanding debts (tvångshämtning (genom kronofogden) av en persons egendom för att få ut pengar till att betala personens obetalda skulder)

distress substantiv, utmätning [juridik]