vanära substantiv, disgrace
Uttal: [²v'a:nä:ra]
Böjningar: vanäran
Synonymer: skam, skända, vanheder
Definition: förlust av respekt (shame, dishonour)
Exempel: han har dragit vanära över hela släkten (he has brought disgrace upon the whole family)

defile verb (formellt), befläcka, besudla, vanära, vanhelga
Grammatikkommentar: transitivt

disgrace substantiv, vanära, skam, skamfläck
Exempel: this is a disgrace! (detta är rena skandalen!)

dishonour substantiv, skam, vanära
Förklaring: något att skämmas för, vanära

dishonour verb, vanhedra, vanära
Grammatikkommentar: transitivt
Förklaring: skämma ut, dra skam över
Exempel: the author's memory has been dishonoured (författarens minne har vanhedrats)

prostitute verb (formellt), vanära, prostituera
Grammatikkommentar: transitivt

stain verb, befläcka, besudla, vanära
Grammatikkommentar: transitivt
Förklaring: bring disgrace on

dishonor , Vanära