vittne substantiv (även allmänt " person som varit närvarande (när något inträffat) och kan intyga vad som skett"), 
witness [also commonly " sby who was present (when sth. took place) and can testify to what happened"]Uttal: [²v'it:ne]
Böjningar: vittnet, vittnen, vittnena
Definition: person som inför domstol ger upplysningar av betydelse för ett rättsfall
Exempel: bli vittne till en olycka (be a witness to an accident)
Sammansättningar: huvudvittne (main witness),
ögonvittne (eye witness)