Webbpublicering (kategori) | IDG:s ordlista /Lotsson/category/elektronisk-kommunikation/datakommunikation/natverk/internet/webben/webbpublicering/ Ord och uttryck i it-branschen Mon, 22 Sep 2025 07:07:17 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=6.9 /Lotsson/wp-content/uploads/2024/05/cropped-ComputerSweden_CS_Icon_BlackOnWhite.png?w=32 Webbpublicering (kategori) | IDG:s ordlista /Lotsson/category/elektronisk-kommunikation/datakommunikation/natverk/internet/webben/webbpublicering/ 32 32 232100068 Lucky /Lotsson/ord/lucky/ Mon, 22 Nov 2021 20:49:48 +0000 /Lotsson/?post_type=ord&p=106710 ett ramverk för utveckling av webbsidor, skrivet i programspråket Crystal (crystal‑lang.org). – Se luckyframework.org. [webbpublicering] [22 november 2021]

Inlägget Lucky dök först upp på IT-ord.

]]> ett ramverk för utveckling av webbsidor, skrivet i programspråket Crystal (crystal‑lang.org). – Se luckyframework.org.

[webbpublicering] [22 november 2021]

Inlägget Lucky dök först upp på IT-ord.

]]> 106710 digital maoism /Lotsson/ord/digital-maoism/ Tue, 30 Jun 2020 08:30:48 +0000 /Lotsson/?post_type=ord&p=89908 skribenten Jaron Laniers beteckning på det han också kallar för nätkollektivism (online collectivism). – I artikeln ”Digital Maoism: The hazards of the new online collectivism” från 2006 (arkiverad) kritiserade han tanken att värdefull och användbar kunskap kan skapas av ett stort antal personer som samarbetar över internet utan att känna varandra eller ens veta vad de … Fortsätt läsa ”digital maoism”

Inlägget digital maoism dök först upp på IT-ord.

]]> skribenten Jaron Laniers beteckning på det han också kallar för nätkollektivism (online collectivism). – I artikeln ”Digital Maoism: The hazards of the new online collectivism” från 2006 (arkiverad) kritiserade han tanken att värdefull och användbar kunskap kan skapas av ett stort antal personer som samarbetar över internet utan att känna varandra eller ens veta vad de andra heter. Det gäller sådana arbetsformer som på engelska har benämningar på crowd, hive, swarm och liknande. Kritiken gäller också wikier och Wikipedia. Sådana arbetsformer leder, enligt Lanier, till att deltagarna eftersträvar, eller tvingas till, konsensus och att all personlig prägel försvinner. Lanier anser att trovärdig information kommer från namngivna personer med en tydlig personlighet, och han påpekar att ingen ansiktslös kollektiv process kunde ha skapat iPhone.

[hop] [webbuppslagsverk] [wiki] [30 juni 2020]

Inlägget digital maoism dök först upp på IT-ord.

]]> 89908 GraphQL /Lotsson/ord/graphql/ Sat, 13 Jun 2020 10:19:51 +0000 /Lotsson/?post_type=ord&p=89112 ett frågespråk för frågor (queries) till webbplatser genom deras API:er. – Syftet är att webbplatser ska kunna anropas och användas som databaser utan att den som gör det ska behöva veta något om hur webbplatsen är uppbyggd. Man ska alltså, förutsatt att man har behörighet, kunna göra sökningar samt lägga till, ändra och ta bort data på … Fortsätt läsa ”GraphQL”

Inlägget GraphQL dök först upp på IT-ord.

]]> ett frågespråk för frågor (queries) till webbplatser genom deras API:er. – Syftet är att webbplatser ska kunna anropas och användas som databaser utan att den som gör det ska behöva veta något om hur webbplatsen är uppbyggd. Man ska alltså, förutsatt att man har behörighet, kunna göra sökningar samt lägga till, ändra och ta bort data på webbplatsen. Förutsättningen är givetvis att den anropade webbplatsen har ett API för GraphQL. – Många företag har anpassat sina webbplatser för GraphQL. – GraphQL utvecklades 2012 av Lee Byron (leebyron.com) på Facebook och släpptes 2015 med öppen källkod. 2018 överlät Facebook rättigheterna till GraphQL till nybildade GraphQL Foundation (foundation.graphql.org). – Namnet: Graph står för graf som i grafdatabas; QL står för query language. – Se graphql.org.

[databaser] [programspråk] [webbpublicering] [13 juni 2020]

Inlägget GraphQL dök först upp på IT-ord.

]]> 89112 MEAN /Lotsson/ord/mean/ Sun, 10 May 2020 14:52:53 +0000 /Lotsson/?post_type=ord&p=87380 – kort för MongoDB, Express, Angular JS och Node.js. – MEAN är en så kallad programstack för programmering och drift av webbplatser. Angular.js används för att programmera den synliga aspekten (front-end) av webbsidorna. MEAN är ett nyare alternativ till LAMP. [förkortningar på M] [webbpublicering] [ändrad 10 maj 2020]

Inlägget MEAN dök först upp på IT-ord.

]]> – kort för MongoDB, Express, Angular JS och Node.js. – MEAN är en så kallad programstack för programmering och drift av webbplatser. Angular.js används för att programmera den synliga aspekten (front-end) av webbsidorna. MEAN är ett nyare alternativ till LAMP.

[förkortningar på M] [webbpublicering] [ändrad 10 maj 2020]

Inlägget MEAN dök först upp på IT-ord.

]]> 87380 abandonment /Lotsson/ord/abandonment/ Sun, 12 Apr 2020 11:42:11 +0000 /Lotsson/?post_type=ord&p=85887 om webbsidor och e‑handel: avhopp, övergivande:  – det att en besökare lämnar en webbsida utan att följa några länkar på samma webbplats vidare; – det att en kund i e‑handel lämnar sajten utan att köpa något, eventuellt efter att ha lagt varor i varukorgen; – eller att en kund i telefonkö tröttnar och lägger på … Fortsätt läsa ”abandonment”

Inlägget abandonment dök först upp på IT-ord.

]]> om webbsidor och e‑handel: avhopp, övergivande: 

  • – det att en besökare lämnar en webbsida utan att följa några länkar på samma webbplats vidare;
  • – det att en kund i e‑handel lämnar sajten utan att köpa något, eventuellt efter att ha lagt varor i varukorgen;
  • – eller att en kund i telefonkö tröttnar och lägger på utan att ha kommit fram till kundtjänsten.

– Abandonment rate eller abandon rate – avhoppskvot, övergivningskvot. – Oftast eftersträvar man en låg avhoppskvot, men i vissa fall, till exempel när det gäller sidor med sökmotorresultat, är en hög avhoppskvot ett tecken på att besökaren hittar det hon söker efter redan på första sidan.

[webben] [ändrad 31 augusti 2021]

Inlägget abandonment dök först upp på IT-ord.

]]> 85887 illusion of completeness /Lotsson/ord/illusion-of-completeness/ Mon, 09 Dec 2019 10:37:15 +0000 /Lotsson/?post_type=ord&p=82426 fullständighetsillusionen, illusionen av fullständighet – föreställningen att den del av en webbsida som syns på bildskärmen är hela webbsidan: en del användare inser inte, eller tänker inte på, att de kan skrolla för att få se resten av webbsidan. Motsvarande för andra fönster. – Se också nedanför kanten. – Se denna artikel från Norman Nielsen Group med … Fortsätt läsa ”illusion of completeness”

Inlägget illusion of completeness dök först upp på IT-ord.

]]> fullständighetsillusionen, illusionen av fullständighet – föreställningen att den del av en webbsida som syns på bildskärmen är hela webbsidan: en del användare inser inte, eller tänker inte på, att de kan skrolla för att få se resten av webbsidan. Motsvarande för andra fönster. – Se också nedanför kanten. – Se denna artikel från Norman Nielsen Group med tips om hur man undviker att skapa en fullständighetsillusion.

[grafiskt användargränssnitt] [webbpublicering] [ändrad 25 januari 2021]

Inlägget illusion of completeness dök först upp på IT-ord.

]]> 82426 nedanför kanten /Lotsson/ord/nedanfor-kanten/ Mon, 09 Dec 2019 10:27:38 +0000 /Lotsson/?post_type=ord&p=82427 – den del av en webbsida eller annat fönster som inte ryms på bildskärmen. För att se den delen måste man skrolla. – En del användare är omedvetna om att det kan finnas något ”nedanför kanten” och tror att information som i själva verket finns där saknas eller har försvunnit. – På engelska: below the fold. – Se … Fortsätt läsa ”nedanför kanten”

Inlägget nedanför kanten dök först upp på IT-ord.

]]>
  • – den del av en webbsida eller annat fönster som inte ryms på bildskärmen. För att se den delen måste man skrolla. – En del användare är omedvetna om att det kan finnas något ”nedanför kanten” och tror att information som i själva verket finns där saknas eller har försvunnit. – På engelska: below the fold. – Se också illusion of completeness;
  • – se fold.

    • [grafiskt användargränssnitt] [webbpublicering] [ändrad 25 januari 2021]

    Inlägget nedanför kanten dök först upp på IT-ord.

    ]]>     82427     lat laddning /Lotsson/ord/lat-laddning/ Mon, 23 Sep 2019 11:59:23 +0000 /Lotsson/?post_type=ord&p=78571 om webbsidor: laddning av bilder först när de behövs, alltså när besökaren har bilden på sin bildskärm. – Om man tänker sig en webbsida med många bilder som inte får plats samtidigt på bildskärmen minskar man väntetiden för användaren och belastningen på webbservern genom att inte skicka alla bilderna på samma gång. I stället skickar … Fortsätt läsa ”lat laddning”

    Inlägget lat laddning dök först upp på IT-ord.

    ]]>     om webbsidor: laddning av bilder först när de behövs, alltså när besökaren har bilden på sin bildskärm. – Om man tänker sig en webbsida med många bilder som inte får plats samtidigt på bildskärmen minskar man väntetiden för användaren och belastningen på webbservern genom att inte skicka alla bilderna på samma gång. I stället skickar man bara den eller de bilder som ska vara på den del av webbsidan som visas på besökarens bildskärm. På engelska: lazy loading. – Se också lat.

    [webbpublicering] [ändrad 23 september 2019]

    Inlägget lat laddning dök först upp på IT-ord.

    ]]>     78571     Vintage pattern wikia /Lotsson/ord/vintage-pattern-wikia/ Mon, 21 Jan 2019 09:00:15 +0000 /Lotsson/?post_type=ord&p=71667 en webbsajt som publicerar symönster som är 25 år gamla eller äldre. Sajten innehåller dels mönster som har ställts till förfogande av symönstrens utgivare, dels mönster som besökare på sajten publicerar. – Vintage pattern wikia startades 2017 och finns på vintagepatterns.fandom.com. [wiki] [ändrad 13 september 2019]

    Inlägget Vintage pattern wikia dök först upp på IT-ord.

    ]]>     en webbsajt som publicerar symönster som är 25 år gamla eller äldre. Sajten innehåller dels mönster som har ställts till förfogande av symönstrens utgivare, dels mönster som besökare på sajten publicerar. – Vintage pattern wikia startades 2017 och finns på vintagepatterns.fandom.com.

    [wiki] [ändrad 13 september 2019]

    Inlägget Vintage pattern wikia dök först upp på IT-ord.

    ]]>     71667     text area /Lotsson/ord/text-area/ Fri, 15 Jun 2018 07:58:00 +0000 /Lotsson/?post_type=ord&p=62376 i HTML: en instruktion (tagg) som skapar ett utrymme för inmatning av text av obegränsad längd. Skrivs som ett ord: <textarea>. Man kan lägga till anvisningar om utrymmets mått. På svenska kan man säga textarea. – Textareor bör skiljas från textfält – input fields, som i HTML är enradiga utrymmen för inmatning av namn, lösenord och … Fortsätt läsa ”text area”

    Inlägget text area dök först upp på IT-ord.

    ]]>     i HTML: en instruktion (tagg) som skapar ett utrymme för inmatning av text av obegränsad längd. Skrivs som ett ord: <textarea>. Man kan lägga till anvisningar om utrymmets mått. På svenska kan man säga textarea. – Textareor bör skiljas från textfält – input fields, som i HTML är enradiga utrymmen för inmatning av namn, lösenord och annat. Instruktionen för textfält är <input>, som kan kompletteras med instruktioner om vilken datatyp som ska matas in. 

    [webbpublicering] [15 juni 2018]

    Inlägget text area dök först upp på IT-ord.

    ]]>     62376     FoS /Lotsson/ord/fos/ Mon, 19 Mar 2018 09:10:56 +0000 /Lotsson/?post_type=ord&p=58923 – för frågor och svar – svenskt alternativ till FAQ (frequently asked questions). [förkortningar på F] [webbpublicering] [19 mars 2018]

    Inlägget FoS dök först upp på IT-ord.

    ]]>     – för frågor och svar – svenskt alternativ till FAQ (frequently asked questions).

    [förkortningar på F] [webbpublicering] [19 mars 2018]

    Inlägget FoS dök först upp på IT-ord.

    ]]>     58923     FAQ /Lotsson/ord/faq/ Mon, 19 Mar 2018 09:05:07 +0000 /Lotsson/?post_type=ord&p=58920 – Frequently asked questions – ett antal frågor och svar som publiceras på en webbplats och som brukar gälla utgivaren och utgivarens verksamhet. Förkortningen är vanlig även på svenska webbsidor, men på svenska används också förkortningen FoS, frågor och svar. [förkortningar på F] [webbpublicering] [19 mars 2018]

    Inlägget FAQ dök först upp på IT-ord.

    ]]>     – Frequently asked questions – ett antal frågor och svar som publiceras på en webbplats och som brukar gälla utgivaren och utgivarens verksamhet. Förkortningen är vanlig även på svenska webbsidor, men på svenska används också förkortningen FoS, frågor och svar.

    [förkortningar på F] [webbpublicering] [19 mars 2018]

    Inlägget FAQ dök först upp på IT-ord.

    ]]>     58920     OpenStreetMap /Lotsson/ord/openstreetmap/ Wed, 21 Feb 2018 13:57:40 +0000 /Lotsson/?post_type=ord&p=57066 en detaljerad världskarta, skapad av frivilliga medarbetare. – OpenStreetMap, som har funnits sedan 2004, har beskrivits som kartornas motsvarighet till Wikipedia och som ett alternativ till Google Maps. OpenStreetMap är detaljerad ner på gatunivå. Vem som vill kan lägga till och ändra information på kartan. Kartan och dess delar är skyddade av upphovsrätt, men får … Fortsätt läsa ”OpenStreetMap”

    Inlägget OpenStreetMap dök först upp på IT-ord.

    ]]>     en detaljerad världskarta, skapad av frivilliga medarbetare. – OpenStreetMap, som har funnits sedan 2004, har beskrivits som kartornas motsvarighet till Wikipedia och som ett alternativ till Google Maps. OpenStreetMap är detaljerad ner på gatunivå. Vem som vill kan lägga till och ändra information på kartan. Kartan och dess delar är skyddade av upphovsrätt, men får spridas fritt förutsatt att man anger OpenStreetMap som källa. – Se openstreetmap.org.

    [geo] [ändrad 8 mars 2022]

    Inlägget OpenStreetMap dök först upp på IT-ord.

    ]]>     57066     UGC ⇢ /Lotsson/ord/ugc-pil/ Sat, 13 Jan 2018 15:31:03 +0000 /Lotsson/?post_type=ord&p=54089 – förkortning för user-generated content – se användarskapat innehåll. [förkortningar på U] [socialt] [upphovsrätt] [webbpublicering]

    Inlägget UGC ⇢ dök först upp på IT-ord.

    ]]>     – förkortning för user-generated content – se användarskapat innehåll.

    [förkortningar på U] [socialt] [upphovsrätt] [webbpublicering]

    Inlägget UGC ⇢ dök först upp på IT-ord.

    ]]>     54089     WCAG ⇢ /Lotsson/ord/wcag/ Tue, 05 Dec 2017 21:27:23 +0000 /Lotsson/?post_type=ord&p=52000 – se Web content accessibility guidelines. [förkortningar på W] [tillgängligt] [webbpublicering]

    Inlägget WCAG ⇢ dök först upp på IT-ord.

    ]]>     – se Web content accessibility guidelines.

    [förkortningar på W] [tillgängligt] [webbpublicering]

    Inlägget WCAG ⇢ dök först upp på IT-ord.

    ]]>     52000     Web content accessibility guidelines /Lotsson/ord/web-content-accessibility-guidelines/ Tue, 05 Dec 2017 21:19:13 +0000 /Lotsson/?post_type=ord&p=51994 (WCAG) – riktlinjer för hur webbsidor ska göras tillgängliga för personer med funktionsvariationer. – Riktlinjerna har fastställts av webbens ledningsorganisation W3C inom Web accessibility initiative, WAI, (w3.org/wai). – Läs mer på w3.org/WAI/standards-guidelines/wcag. [funktionsvariation] [tillgängligt] [webbpublicering] [ändrad 18 november 202o]

    Inlägget Web content accessibility guidelines dök först upp på IT-ord.

    ]]>     (WCAG) – riktlinjer för hur webbsidor ska göras tillgängliga för personer med funktionsvariationer. – Riktlinjerna har fastställts av webbens ledningsorganisation W3C inom Web accessibility initiative, WAI, (w3.org/wai). – Läs mer på w3.org/WAI/standards-guidelines/wcag.

    [funktionsvariation] [tillgängligt] [webbpublicering] [ändrad 18 november 202o]

    Inlägget Web content accessibility guidelines dök först upp på IT-ord.

    ]]>     51994     Express.js /Lotsson/ord/express-js/ Mon, 11 Sep 2017 07:53:00 +0000 /Lotsson/?post_type=ord&p=48282 oftast bara Express – ett ramverk för utveckling av webbapplikationer, baserat på Node.js. Det ingår i programstacken MEAN. Express är tillgängligt med fri och öppen källkod. – Expressprojektet ägs av IBM, som har överlåtit ansvaret för det till stiftelsen bakom Node.js. [webbpublicering] [11 september 2017]

    Inlägget Express.js dök först upp på IT-ord.

    ]]>     oftast bara Express – ett ramverk för utveckling av webbapplikationer, baserat på Node.js. Det ingår i programstacken MEAN. Express är tillgängligt med fri och öppen källkod. – Expressprojektet ägs av IBM, som har överlåtit ansvaret för det till stiftelsen bakom Node.js.

    [webbpublicering] [11 september 2017]

    Inlägget Express.js dök först upp på IT-ord.

    ]]>     48282     three-click rule ⇢ /Lotsson/ord/three-click-rule-pil/ Mon, 29 May 2017 10:00:37 +0000 /Lotsson/?post_type=ord&p=43152 the three-click rule – se treklicksregeln. [lagar] [webbpublicering]

    Inlägget three-click rule ⇢ dök först upp på IT-ord.

    ]]>     the three-click rule – se treklicksregeln.

    [lagar] [webbpublicering]

    Inlägget three-click rule ⇢ dök först upp på IT-ord.

    ]]>     43152     treklicksregeln /Lotsson/ord/treklicksregeln/ Mon, 29 May 2017 09:56:55 +0000 /Lotsson/?post_type=ord&p=43148 man bör kunna hitta den information man söker på webben med högst tre musklick. Om användarna behöver klicka fler än tre gånger tror man att de tröttnar och ger upp. – Regeln formulerades 2001 av Jeffrey Zeldman (zeldman.com) i boken Taking your talent to the web, och den anses av många vara felaktig och föråldrad. Se … Fortsätt läsa ”treklicksregeln”

    Inlägget treklicksregeln dök först upp på IT-ord.

    ]]>     man bör kunna hitta den information man söker på webben med högst tre musklick. Om användarna behöver klicka fler än tre gånger tror man att de tröttnar och ger upp. – Regeln formulerades 2001 av Jeffrey Zeldman (zeldman.com) i boken Taking your talent to the web, och den anses av många vara felaktig och föråldrad. Se till exempel denna artikel (från 2019) på Nielsen Norman Groups webbsidor. – Även: 3‑klicksregeln. – På engelska: the three-click rule eller the 3‑click rule.

    [lagar] [webbpublicering] [ändrad 12 augusti 2019]

    Inlägget treklicksregeln dök först upp på IT-ord.

    ]]>     43148     React /Lotsson/ord/react/ Fri, 19 May 2017 11:19:22 +0000 /Lotsson/?post_type=ord&p=42476 ett bibliotek med JavaScript-kod, avsedd för programmering av dynamiska grafiska användargränssnitt. Med att de är dynamiska menas att de kan förändras medan de visas utan att man behöver läsa in sidan på nytt. – React har i praktiken i slutet av 2010-talet blivit ett mycket spritt utvecklingsverktyg för webbplatser. – React utvecklades av Jordan Walke (stavas … Fortsätt läsa ”React”

    Inlägget React dök först upp på IT-ord.

    ]]>     ett bibliotek med JavaScript-kod, avsedd för programmering av dynamiska grafiska användargränssnitt. Med att de är dynamiska menas att de kan förändras medan de visas utan att man behöver läsa in sidan på nytt. – React har i praktiken i slutet av 2010-talet blivit ett mycket spritt utvecklingsverktyg för webbplatser. – React utvecklades av Jordan Walke (stavas så), utvecklare på Facebook. Facebook tog det i bruk 2011. Sedan dess har många andra organisationer börjat använda React. Det kan användas fritt. – Kallas också för React.js och ReactJS. – React ska inte förväxlas med ReactOS. – Se reactjs.org.

    [programmering] [webbpublicering] [ändrad 23 september 2020]

    Inlägget React dök först upp på IT-ord.

    ]]>     42476     staging server ⇢ /Lotsson/ord/staging-server-pil/ Mon, 03 Apr 2017 13:44:38 +0000 /Lotsson/?post_type=ord&p=39965 – se iscensättningsserver. [webbpublicering]

    Inlägget staging server ⇢ dök först upp på IT-ord.

    ]]>     – se iscensättningsserver.

    [webbpublicering]

    Inlägget staging server ⇢ dök först upp på IT-ord.

    ]]>     39965     iscensättningsserver /Lotsson/ord/iscensattningsserver/ Mon, 03 Apr 2017 13:42:08 +0000 /Lotsson/?post_type=ord&p=39961 (staging server) – server för testning av webbsidor innan de publiceras. En iscensättningsserver har samma egenskaper som en webbserver, förutom att den inte publicerar webbsidorna på webben. De visas bara för pro­gram­­me­ra­ren, som vill kunna förvissa sig om att sidan ser ut och fungerar som den ska. [webbpublicering] [3 april 2017]

    Inlägget iscensättningsserver dök först upp på IT-ord.

    ]]>     (staging server) – server för testning av webbsidor innan de publiceras. En iscensättningsserver har samma egenskaper som en webbserver, förutom att den inte publicerar webbsidorna på webben. De visas bara för pro­gram­­me­ra­ren, som vill kunna förvissa sig om att sidan ser ut och fungerar som den ska.

    [webbpublicering] [3 april 2017]

    Inlägget iscensättningsserver dök först upp på IT-ord.

    ]]>     39961     placement /Lotsson/ord/placement/ Sat, 18 Feb 2017 10:52:49 +0000 /Lotsson/?post_type=ord&p=36697 – se inplacering; – paid placement – se betald placering. – Placement har många andra betydelser, till exempel nivågruppering och att hitta anställning åt arbetssökande. Den grundläggande översättningen är placering. [datakommunikation] [sökmotorer] [webbpublicering] [ändrad 16 april 2020]

    Inlägget placement dök först upp på IT-ord.

    ]]>
  • – se inplacering;
  • – paid placement – se betald placering.

    • – Placement har många andra betydelser, till exempel nivågruppering och att hitta anställning åt arbetssökande. Den grundläggande översättningen är placering.

    [datakommunikation] [sökmotorer] [webbpublicering] [ändrad 16 april 2020]

    Inlägget placement dök först upp på IT-ord.

    ]]>     36697     länkstig /Lotsson/ord/lankstig/ Wed, 15 Feb 2017 09:36:44 +0000 /Lotsson/?post_type=ord&p=36354 (breadcrumbs) – förteckning, steg för steg, över de länkar som leder till en viss sida i en organisations webbplats. Man börjar med ingångssidan och går sedan nedåt i hierarkin. Syftet är att göra det lätt för besökaren att orien­te­ra sig på webbplatsen och i synnerhet att backa i en sökning. – Exempel: Denna artikel i Lotssons … Fortsätt läsa ”länkstig”

    Inlägget länkstig dök först upp på IT-ord.

    ]]>     (breadcrumbs) – förteckning, steg för steg, över de länkar som leder till en viss sida i en organisations webbplats. Man börjar med ingångssidan och går sedan nedåt i hierarkin. Syftet är att göra det lätt för besökaren att orien­te­ra sig på webbplatsen och i synnerhet att backa i en sökning. – Exempel: Denna artikel i Lotssons ordlista om ordet länkstig har denna länkstig:

    computersweden.se > it-ord > länkstig

    – Det är praxis att man i en länkstig länkar till de föregående sidorna, men att den sida som länkstigen visas på nämns, men inte länkas (det vore menings­löst eftersom besökaren redan är där), däremot mark­e­ras den på något sätt – här med halvfet stil. Det är inte heller nödvändigt att en länkstig skrivs som en lång rad, utan den kan också visas som en lista. – Läs mer i PTS webbriktlinjer.

    [webbpublicering] [ändrad 15 april 2023]

    Inlägget länkstig dök först upp på IT-ord.

    ]]>     36354     AMP ⇢ /Lotsson/ord/amp/ Fri, 20 Jan 2017 09:03:03 +0000 http:/Lotsson/?post_type=ord&p=34908 – se Accelerated mobile pages. [förkortningar på A] [massmedier] [webbpublicering]

    Inlägget AMP ⇢ dök först upp på IT-ord.

    ]]>     – se Accelerated mobile pages.

    [förkortningar på A] [massmedier] [webbpublicering]

    Inlägget AMP ⇢ dök först upp på IT-ord.

    ]]>     34908